Oväntat besök

 

    Ända sedan vi flyttade in på Saltarvet har det tisslats och tasslats under golvbrädorna i verkstaden. Ibland kan jag höra något knapra på golvbjälkarna och när vinden ligger på från söder luktar det råtta. Jag antar att alla gamla hus ska ha sina råttor. När vi bodde i Färs hade vi så många råttor att mormor ibland fick slå ihjäl dem med en skyffel inne i köket. Sedan grävde vi ur torpargrunden och gjöt en platta på mark och då flyttade råttorna ut i stallet. Så det går att bli av med dem men det är lite jobb. Därför har jag dragit mig för det så länge de inte rumsterat runt för mycket på nätterna. Men nu får det räcka. Det börjar kännas som att de är inne i mitt huvud och gnager. För några dagar sedan tog jag därför hålsågen och gjorde ett titthål ned under golvet. Ja, eller rakt ner i en gigantisk kloak skulle man kunna säga. Jag tänker bespara er beskrivningen av stanken, men efter ytterligare några borrhål och en sondering med en tumstock visade det sig att jag var den lyckliga ägaren till ett nätt lager på ca 6 cm råttlort prydligt och jämnt fördelat under i princip hela mitt verkstadsgolv. Morgonen efter satt de första präktiga råttorna fast i mina fällor. Så nu har jag ägnat de senaste dagarna åt att riva hela golvet och skyffla ut ett halvt ton dynga ur golvbjälklaget. Hyggliga Anders på Preventum har hjälpt mig att doftsanera och gå igenom avloppsrören med kamera för att leta gnagmärken. Sedan har vi dragit ny liner på insidan av avloppsrören, bilat upp i källaren och installerat ett råttstop där stammen går ut i gatan. Det tog hand om hälften av problemet. Men råttorna har haft en annan väg in också. Något ljushuvud har vid något tillfälle dolt en golvbrunn som inte längre används under trägolvet utan att täppa till med något annat än sand. Och sand stoppar inga råttor. Det har istället fungerat som en motorväg för råttorna in i min verkstad. I brunnen trycker jag ner ordentligt med hönsnät varvat med sten innan jag gjuter igen brunnen med betong. Försök ta er in där nu om ni kan, ropar jag sedan i triumf! Därefter är det bara att lägga tillbaka golvet. Plank för plank. Det räcker nästan. Tyvärr var det några golvbrädor jag inte lyckades demontera utan att ta sönder dem och där gapar hål som jag fyller med några tum skurgolv och ett par nya golvbrädor som står och skräpar i ett hörn av verkstan. Sedan ser det nästan ut som det gjorde innan saneringen. Men bara nästan och därför kan jag inte låta bli att fundera på hur jag enklast gör mig en enhetlig golvyta och vad denna yta bäst bör bestå av. Så det tänkte jag att jag skulle använda morgondagen till. Behandla golven imorgon? Tok nej, man är väl akademiker, innan vi går till handling behöver vi därför göra en rejäl skriftlig sammanfattning av golvbehandlingarnas fördelar, nackdelar och historiska värden. Men det tar vi som sagt imorgon. God natt!

Tömning av sand ur brunnen

Se där en öppen brunn

Igengjutning av brunnen